Psykisk ohälsa är ett sammanfattande begrepp som inkluderar både mindre allvarliga psykiska problem och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos. I Sverige har tre av fyra egen erfarenhet eller erfarenhet av att någon i närheten lever med psykisk ohälsa. Socialstyrelsen beräknar att mellan 20 och 40 procent av Sveriges befolkning lever med psykisk ohälsa. I denna grupp beräknas 10-15 procent behöva psykiatrisk behandling. Enligt Försäkringskassan är psykisk ohälsa den vanligaste sjukskrivningsorsaken.

När ska man söka hjälp för psykisk ohälsa?

Du ska söka hjälp om det är något som du vill förändra eller förstå kring dig och ditt liv. Det kan handla om att du upplever att det fattas något i ditt liv, att du plågas av oro, ångest, fobier, lag självkänsla eller känslor av meningslöshet, att relationer inte fungerar som du önskar eller att du behöver bearbeta en sorg och så vidare. Det finnas alla möjliga skäl till att söka hjälp. Det viktiga är att man är beredd att berätta och är motiverad och öppen inför att jobba med sig själv. Psykologisk behandling och psykoterapi syftar alltid till att du ska utvecklas, få större självinsikt och ett bredare perspektiv på tillvaron. Hälsokliniken erbjuder samtalsstöd hos erfarna och välutbildade psykologer och psykoterapeuter.

Nedan hittar du information om de vanligaste orsaker till psykisk ohälsa.

Depression

Vem som helst kan drabbas av depression om man utsätts för tillräckligt stor belastning under tillräckligt lång tid. När vi känner oss stressade, rädda och oroliga höjs kortisolnivån i blodet vilket ska ge oss energi att fly undan faror. I normala fall är det inga problem då våra hjärnor har ett väl fungerande system för att reglera detta. Problem uppstår däremot om vi känner oss stressade för ofta eller under en lång tid vilket gör att det självreglerande systemet bryts ned med påföljd att viktiga funktioner som att hantera känslor och tankar försämras. Hjärnan fungerar helt enkelt inte som den ska och därför är det näst intill omöjligt att bryta den nedåtgående spiralen själv – man behöver hjälp. Många känner sig också energilösa och extremt trötta.

Det är framförallt två faktorer som alltid finns med vid depressioner:

  1. Oförmåga att känna sig glad.
  2. Grubblerier och självförakt, man känner skam över sig själv som människa och tycker att man är misslyckad och värdelös.

Det finns också andra faktorer som ökar sårbarheten för att utveckla depression som t.ex. stark inre stress under uppväxten, övervikt, inflammationer och ärftlighet.

Ovanstående symptom/känslor ska ha hållit i sig i ungefär två veckor för att det ska räknas som en depression. Men har man ångest, tankar på att ta sitt liv eller stora sömnproblem, kanske bara sover några timmar per natt, ska man söka hjälp mycket tidigare än så. Depression är den vanligaste orsaken till självmord, särskilt om det ingår mycket ångest.

I stort sett alla kommer ur sin depression om de får rätt hjälp.

Årstidsbundna depressioner

Årstidsbundna depressioner är vanligast under den mörkaste delen av året.  Symptomen tycks ha en stark koppling till ljus och mörker. Problem av den här typen existerar knappt i länder som ligger nära ekvatorn, men blir vanligare ju längre norr- respektive söderut man kommer på norra och södra halvklotet. Många människor upplever att de blir tröttare under hösten och vintern men 3-5 % får så pass starka symtom att de uppfyller kriterierna för en egentlig depressionsepisod, som då kallas årstidsbunden depression. En teori är brist på ämnet melatonin, som styr vår dygnsrytm. En annan hypotes är att det är serotoninsystemet, som är mycket viktigt vid alla depressioner, som påverkas.

Saker att tänka på om man lider av årstidsbundna depressioner:

  • se till att vara utomhus ljusa tiden på dygnet
  • motionera varje dag, gärna i skogen/naturen
  • prioritera struktur när det gäller sömn och mat
  • var försiktig med alkohol, det förstärker depressioner
  • var uppmärksam på din stress
  • sök hjälp om det inte går över

Psykoterapeutiska samtal samt medicin vid svårare depressioner, gärna i kombination är en bra behandlingsstrategi vid svårare symptom.

Utmattning eller utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom innebär att man har flera olika fysiska och psykiska symtom som man kan få efter långvarig stress eller andra påfrestningar. Oftast har man haft ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre tid innan man blir sjuk. Vanliga symtom är att man upplever en uttalad trötthet som, hur mycket man än försöker, inte går att vila bort. Andra symtom är minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, oro och ångest, sömnproblem och hjärtklappning.

Behandlingen behöver anpassas efter de besvär man har. Det är vanligt att behandling och rehabilitering bland annat innehåller motion, sjukgymnastik, samtalsterapi och stresshantering. Man brukar till exempel få jobba med sig själv och sina tankemönster och beteenden. Ibland är det också nödvändigt att hitta sätt att ändra sin livs- och arbetssituation.

Stress

Risken är stor för utbrändhet om varningssignaler på stress inte tas på allvar. Många av de symtom som stress orsakar är dessutom allmänna och kan tyda på att någon annan underliggande sjukdom. Oavsett anledning till stressen är det viktigt att uppmärksamma den och söka hjälp.

De flesta som drabbas av stressymptom upplever spänningar i nacke och rygg vilket ofta leder till molande huvudvärk. Många stressade individer har svårt att lyssna och ta in vad andra säger, utan avbryter andra människor för att skynda på samtalet. Det är heller inte ovanligt att stressade individer känner yrsel och har problem med balansen. Personer som lider av stress får ofta oroskänslor och en känsla av otålighet. Känslan av att något hemskt ska hända, eller att man är dödligt sjuk är bara några av de oroskänslor som kan drabba den stressade. Det kan också vara svårt att vänta på saker, såsom att stå i kö eller att vänta på någon annan.

Korttidsminnet störs av stress vilket också är en varningssignal. Småsaker glöms – både det som ska göras och det som har gjorts och tider blandas ihop. Tröttheten kan kännas konstant samtidigt som individen har svårt att komma till ro och sova ordentligt. En annan varningssignal på stress är att du ofta känner att det är svårt att hålla humöret uppe. De flesta känner sig nedstämda och har svårt att se ljuspunkterna i livet. Flera vittnar om att livet känns grått, med en mängd måsten som ska göras. I vissa fall är det svårt att hålla tillbaka tårar, även vid mycket små motgångar i vardagen. För att döva dessa nedstämda känslor är det många som får sug efter sötsaker, äter som tröst eller tar till alkohol.